Kartläggning av granens rotröteresistens ökar tillväxten

Viktigt att stärka träd​​ens naturliga motståndskraft

Rotrötan angriper träd och orsakar betydande skador på framför allt granen i form av kvalitetsnedsättningar, tillväxtförluster och ytterst dödlighet för angripna träd. Det rör sig uppskattningsvis om belopp upp emot en miljard kronor i Sverige varje år. Angreppen påverkar timrets användningspotential och röta gör ofta att timmerstockarna klassas ner till massaved eller i värsta fall bränslesortiment.

Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, menar att den ökande kunskapen kring resistens mot granens rotröta kan stå för ett av de största genombrotten för skogsskötseln på länge.

- Inom ramen för Sveaskogs nya långsiktiga inriktning fokuserar vi både på ökad biologisk mångfald och skogens ökade tillväxt, för att kunna leverera ett högt och jämt flöde av träråvara som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Med hjälp av den världsledande skogspatologiforskningen som finns vid SLU och Umeå Plant Science Center söker vi efter vilka genetiska egenskaper det är som gör att vissa granar är mer naturligt resistenta än andra. Inom några år är det vår förhoppning att det går att odla fram plantor med högre resistens.

- Genom att identifiera den naturliga motståndskraften i plantmaterialet och sedan förädla detta vidare kan mer resistenta plantor tas fram. Med friska plantor som är anpassade för växtplatsen får vi en vitalare skog med högre tillväxt, säger Fredrik Klang.

Kartläggning av granens genetiska markörer kräver stora mängder kvantitativa data

På SLU arbetar Matilda Stein Åslund med forskningsprojektet kring rotröta, vilket är en del av hennes doktorandarbete och syftar till att ta utveckla modeller för genetiskt urval av gran med rotröteresistenta egenskaper.

Totalt undersöks 100 granfamiljer från Götaland och Svealand. Plantorna ska smittas med rotticka, Heterobasidion parviporum.

- Det finns mycket kunskap sedan tidigare men det behövs stora mängder data för kartlägga de genetiska uppsättningar som träd med hög naturlig motståndskraft har, säger Matilda Stein Åslund.

Vid skogsträdsförädling testas trädens egenskaper kontinuerligt. Det tar dock årtionden innan det går att konstatera ett träds motståndskraft. Datamodellerna som ska tas fram ger snabbare svar i form av prognoser för trädets kommande egenskaper.

- Det vi vet från tidigare forskning är att granens naturliga resistens mot rotröta är kvantitativ. Det betyder att det är många olika gener som är inblandade och att det finns en tillräcklig genetisk variation i resistensen för att vi ska kunna göra betydande framsteg genom urval säger Matilda Stein Åslund och fortsätter.

- Vi vet också att det inte verkar finnas någon korrelation mellan resistens och tillväxt eller andra egenskaper för ökad trädkvalitet. I förlängningen betyder det ett plantmaterial till skogsbruket som inte behöver göra avkall på andra positiva egenskaper när det vidareförädlas.

​​

Noggrant uppmärkta granplantor på Lugnets plantskola.