Kartläggning av granens rotröteresistens ökar tillväxten

​Sensommaren är fortfarande behaglig och solen värmer trots att det är tidig morgon. Odlingarna på Lugnets plantskola, utanför Bålsta i Uppsala län, har haft goda förutsättningar och de 20 miljoner tall och granplantor som odlas har växt till sig bra både på längden och i de viktiga rotsystemen.

Om någon vecka är de första plantorna klara för höstplantering.

I det lilla försöksväxthuset närmast kontoret växer ett anspråkslöst parti granplantor i gröna odlingskassetter, noggrant uppmärkta med färgglada skyltar. Trots att plantorna inte tar någon större plats på plantskolan är det ett parti som kan komma att leda till ett genombrott inom skogsskötseln. Plantorna ingår i ett forskningsprojekt med syfte att identifiera granens naturliga skydd mot rotröta, ett av de största skadeproblemen inom svensk skog.

Försöksväxthuset på Lugnets plantskola.

- I mars fick vi frön från Skogforsk som vi sådde, berättar Martin Larsson, odlingsledare vid Svenska Skogsplantor och Lugnets plantskola, och fortsätter.

- Det rör sig om ett par tusen granfrön som vi har handsått för att vi ska veta exakt vilket frö som ligger i varje kassett. Sedan har vi skött om dem och sett till så att de växt till sig. Från nästa år ska de odlas vidare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och smittas med rotröta.

Svenska Skogsplantors personal under handsådd av granplantor.

Fakta om rotröta
  • Rotröta är ett samlingsnamn för skador som orsakas av flera vednedbrytande svampar. I Sverige är den rotröta som orsakas av rottickan, Heterobasidion parviporum, den vanligaste och allvarligaste.
  • Rottickan förekommer över hela landet med undantag för fjälltrakterna. Hos granen är rottickan mycket vanlig och svarar för cirka 75 % av alla rötangrepp i landet. Omkring 15 % av alla svenska granar i slutavverkningsmogen ålder är angripna av rottickan.
  • Rottickans primära spridning sker med luftburna sporer som landar och gror på färsk blottad ved. Stubbytorna utgör den viktigaste inkörsporten för rottickan. Efter etableringen i stubben söker rottickan ny näring genom att växa över till de friska närstående trädens rötter.​

Viktigt att stärka träd​​ens naturliga motståndskraft

Rotrötan angriper träd och orsakar betydande skador på framför allt granen i form av kvalitetsnedsättningar, tillväxtförluster och ytterst dödlighet för angripna träd. Det rör sig uppskattningsvis om belopp upp emot en miljard kronor i Sverige varje år. Angreppen påverkar timrets användningspotential och röta gör ofta att timmerstockarna klassas ner till massaved eller i värsta fall bränslesortiment.

Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog, menar att den ökande kunskapen kring resistens mot granens rotröta kan stå för ett av de största genombrotten för skogsskötseln på länge.

- Inom ramen för Sveaskogs nya långsiktiga inriktning fokuserar vi både på ökad biologisk mångfald och skogens ökade tillväxt, för att kunna leverera ett högt och jämt flöde av träråvara som producerats på ett ansvarsfullt sätt. Med hjälp av den världsledande skogspatologiforskningen som finns vid SLU och Umeå Plant Science Center söker vi efter vilka genetiska egenskaper det är som gör att vissa granar är mer naturligt resistenta än andra. Inom några år är det vår förhoppning att det går att odla fram plantor med högre resistens.

- Genom att identifiera den naturliga motståndskraften i plantmaterialet och sedan förädla detta vidare kan mer resistenta plantor tas fram. Med friska plantor som är anpassade för växtplatsen får vi en vitalare skog med högre tillväxt, säger Fredrik Klang.

Kartläggning av granens genetiska markörer kräver stora mängder kvantitativa data

På SLU arbetar Matilda Stein Åslund med forskningsprojektet kring rotröta, vilket är en del av hennes doktorandarbete och syftar till att ta utveckla modeller för genetiskt urval av gran med rotröteresistenta egenskaper.

Totalt undersöks 100 granfamiljer från Götaland och Svealand. Plantorna ska smittas med rotticka, Heterobasidion parviporum.

- Det finns mycket kunskap sedan tidigare men det behövs stora mängder data för kartlägga de genetiska uppsättningar som träd med hög naturlig motståndskraft har, säger Matilda Stein Åslund.

Vid skogsträdsförädling testas trädens egenskaper kontinuerligt. Det tar dock årtionden innan det går att konstatera ett träds motståndskraft. Datamodellerna som ska tas fram ger snabbare svar i form av prognoser för trädets kommande egenskaper.

- Det vi vet från tidigare forskning är att granens naturliga resistens mot rotröta är kvantitativ. Det betyder att det är många olika gener som är inblandade och att det finns en tillräcklig genetisk variation i resistensen för att vi ska kunna göra betydande framsteg genom urval säger Matilda Stein Åslund och fortsätter.

- Vi vet också att det inte verkar finnas någon korrelation mellan resistens och tillväxt eller andra egenskaper för ökad trädkvalitet. I förlängningen betyder det ett plantmaterial till skogsbruket som inte behöver göra avkall på andra positiva egenskaper när det vidareförädlas.

​​

Noggrant uppmärkta granplantor på Lugnets plantskola.

Sveaskogs långsiktiga inriktning

Sveaskog har tagit fram en ny långsiktig inriktning för att bidra till att nå de svenska mijömålen, Parisavtalet och EUs biodiversitetsmål. I Sveaskogs nya långsiktiga inriktning finns en rad åtgärder som direkt syftar till att öka den biologiska mångfalden i hela skogslandskapet:

Fler nyheter

Lediga tjänster

20 september 2021

Vi söker en kundansvarig till Vibytorps plantskola

Vi söker nu en kundansvarig med placering på Vibytorps plantskola i Hallsberg.

Lediga tjänster

10 september 2021

Vi söker en underhållstekniker till Vibytorps plantskola

Till plantskolan i Hallsberg söker vi nu en underhållstekniker. Vi erbjuder ett omväxlande och intressant arbete där man arbetar både inomhus och utomhus – välkommen till oss!

Nyhet

07 september 2021

Kartläggning av granens rotröteresistens ökar tillväxten

​Sensommaren är fortfarande behaglig och solen värmer trots att det är tidig morgon. Odlingarna på Lugnets plantskola, utanför Bålsta i Uppsala län, har haft goda förutsättningar och de 20 miljoner tall och granplantor som odlas har växt till sig bra både på längden och i de viktiga rotsystemen.

Pressmeddelande

01 juli 2021

Oskar Skogström ny odlingschef hos Svenska Skogsplantor

Oskar Skogström har utsetts till ny odlingschef hos Svenska Skogsplantor och tillträder den nya tjänsten den första oktober.

Pressmeddelande

07 april 2021

Skoterplantor – skonsam leverans av plantor

Svenska Skogsplantor har i veckan levererat ut ca 130 000 skogsplantor till markerna runt Ullatti med hjälp av skoter, så kallade skoterplantor.

Pressmeddelande

01 mars 2021

Svenska Skogsplantor mångmiljon-investerar i Kilåmons plantskola

Svenska Skogsplantor, ett affärsområde inom Sveaskog, har beslutat att investera 12 miljoner kronor i Kilåmons plantskola utanför Sollefteå. Investeringarna görs framför allt i sådd och packhallen, där mycket av utrustning och maskiner kommer att bytas ut.